SuNha or later…

Växtnäringsämnet kväve, som återfinns i kommunalt avloppsvatten, återförs idag inte i stor utsträckning till åkermark. Projektet "SuNha or later" syftar till att undersöka hur kvävets urbana kretslopp på olika sätt kan förbättras med utgångspunkt i hur dagens hantering av avloppsvatten ser ut. SuNha står för Sustainable Urban Nitrogen Handling.

Det ekonomiska värdet av kvävet i avloppsvattnet är fem gånger större än fosforinnehållet, men enbart 20 procent av kvävet hamnar i avloppsslammet som eventuellt sprids på åkermark. Naturvårdsverket föreslår att minst 10 procent av kvävet i avloppsvattnet ska återföras till åkermark, vilket är svårt när Naturvårdsverket samtidigt föreslår en återföring av fosfor på minst 40 procent eftersom slam från avloppsreningsverk inte kommer att innehålla tillräckligt med kväve. Källsorterande avloppssystem kan leda till att kretsloppen utav växtnäringsämnen nära nog sluts och beroendet av importerad konstgödsel minskar.

Kvävemängden i avloppet motsvarar 20 procent utav det sålda konstgödselkvävet. Produktionen för konstgödselkväve står för två procent av världens energianvändning och produktionen är mycket beroende utav fossila bränslen. De kväveavskiljande processerna på avloppsreningsverk är också mycket energikrävande. Ökad proteinkonsumtion i Sverige har lett till att det kommunala avloppsvattnet innehåller mer kväve.

  • En substansflödesanalys för kväve ska genomföras för Skåne.
  • Påverkan av urinsortering och lägre proteinkonsumtion i Malmö på befintligt avloppsreningsverk ska studeras teoretiskt.
  • Volymreducering av insamlad urin med hjälp av en ny typ av membran ska studeras.
  • Urinsortering införs i minst ett lägenhetshus i Malmö/Lund för vidare studier.

Projektmedlemmar från Sweden Water Research