Nytt verktyg i städernas kamp mot översvämningar

Den 25 oktober disputerade Salar Haghighatafshar, doktorand vid institutionen för kemiteknik på Lunds universitet och Sweden Water Research. Hans avhandling visar att blågröna dagvattenlösningar kan vara viktiga komponenter för att undvika översvämning i städer - men bara om de införs på ett genomtänkt sätt.

För att undvika översvämningar satsar allt fler städer på öppna, så kallade blågröna, dagvattensystem. I sin avhandling visar Salar Haghighatafshar att dessa kan fungera väl – men bara om de införs på ett genomtänkt sätt. Annars finns istället risk för att problemen förvärras. Men ett nytt verktyg kan göra det enklare att bygga rätt.

I takt med att städerna förtätas och skyfallen tilltar ökar risken för översvämningar. Forskare blir alltmer eniga om att det är effektivare att härma naturens processer för avrinning än att på traditionellt sätt bygga ut befintliga ledningar och magasin under jord.

Dessa så kallade blågröna lösningar blir allt vanligare för att komplettera det befintliga ledningsnätet.

Till de blågröna metoderna räknas framförallt dammar, kanaler, gröna tak och svackdiken. Även växtlighet istället för hårdgjorda ytor ingår (även om det numera också finns genomsläpplig, så kallad permeabel, asfalt).

Salar presenterar ett modelleringsverktyg som planerare kan använda för att bygga blågröna dagvattensystem.

– Det gäller att ta ett helhetsgrepp eftersom alla typer av avrinningssystem samspelar. Görs inte det finns risk för att blågröna lösningar förvärrar problemen, säger Salar.

Det i särklass vanligaste misstaget, enligt Salar, är att låta överskottsvatten från blågröna anläggningarna rinna in i de befintliga ledningsnäten.

– Eftersom de vanliga ledningsnäten lätt blir överbelastade vid höga vattenstånd är detta ingen bra lösning. Men i stadskärnor där det är ont om plats kan en sådan lösning på vissa sträckor bli nödvändig, säger Salar.

Istället förespråkar han att de öppna dagvattensystemen förses med separata avrinningsrör som forslar bort vattnet till lämplig slutdestination vilket oftast är en kanal, sjö eller hav. Idag görs detta sällan. En stadsdel som framgångsrikt har installerat separata rör är Augustenborg i Malmö.

En anledning till att det sällan byggs separata rör är att det först med denna avhandling som riskerna visas svart på vitt. En annan är att det kan bli en dyr historia. Det krävs utgrävningar för rörplaceringar vilket leder till störningar i biltrafiken under tiden.

En tröst är att mycket annat spelar in och kan väga upp nackdelar med uteblivna rör.

– I slutändan är det inte en antingen-eller fråga. Blågröna system leder till biodiversitet, har en nedkylningseffekt och kan höja bostadspriserna eftersom människor uppfattar dessa inslag som estetiska.

Modelleringsverktyget presenteras i avhandlingen och är utformat så att det går att använda för de som jobbar med avrinningsfrågor såsom VA-strateger, vatteningenjörer, och stadsplanerare.

För mer information, kontakta Salar Haghighatafshar, institutionen för kemiteknik, Doktorand, LTH, Lunds universitet, +46 46 222 89 98  salar.haghighatafshar@chemeng.lth.se.

Pressmeddelande från Lunds universitet den 24 oktober 2019.

Doktor Salar Haghighatafshar på Sweden Water Research-dagen 29 november

Salar presenterar sin avhandling på Sweden Water Research-dagen den 29 november i Helsingborg. Anmälan till konferensen är öppen till 15 november. Mer info och anmälan