Den mikrobiella bussresan i ny SVU-rapport
Efter nästan två år av provtagning, labbande och skrivande finns nu resultaten från den "mikrobiella bussresan" i en SVU-rapport tillgänglig för Svenskt Vattens medlemmar.
Med hjälp av flödescytometern ”Kajsa” på Bulltoftalaboratoriet analyseras vattenprover och skapas dot plot diagram. En prick i diagrammet motsvarar en partikel och partikel bedöms som bakterier när de hamnar på en specifik yta. Med metoden kan vi detektera odlingsbara och icke odlingsbara mikroorganismer. Diagrammet visar antal intakta (levande) bakterieceller i ett avsnitt av bussresan under 2020-2021.
Tänk dig att vattendroppen är som en buss och bakterierna är dess passagerare. Bussen åker från Ringsjöverket till Flyinge och passerar stora delar av Lunds kommun och olika typer av anläggningar. Under resan förändras vattnet och utsätts för nya miljöer och förhållanden, såsom varierande tryck, flödeshastighet, rördimensioner och så klart passerar vattnet även reservoarer och vattentorn.
Vad händer i vattendroppen på dessa olika ”hållplatser” och hur förändras bakteriefloran i vattnet under resans gång, från att det produceras tills det når våra kunder?
Den mikrobiella bussresan har varit ett av tre delprojekt inom det större projektet Rationell mikrobiologisk analys för distribution av stabil dricksvattenkvalitet med finansiering av Svenskt Vatten Utveckling. De andra delprojekten har studerat distributionssystemen i Stockholm (Norrvatten) och Varberg (VIVAB).
Sydvatten och VA SYD har tillsammans undersökt den mikrobiella bussresan.
– Vi har vänt uppochned på hur man brukar utforma ett provtagningsprogram. Istället för att ta prover från samtliga punkter vid ett och samma tillfälle följde vi ett och samma ”vattenpaket” med hjälp av hydraulisk modellering. På detta vis kunde vi spåra vilka förändringar som faktiskt sker under en specifik sträcka av ledningsnätet och se hur stor andel av ”vattenpaketen” som ändras på väg till kunden, säger Lena Meyer Lind på VA SYD som lett delprojektet tillsammans med Sandy Chan från Sydvatten.
På Bulltoftalaboratoriet utfördes konventionella mikrobiella och kemiska analyser, men även flödescytometer användes till kompletterande analys. Flödescytometri (FCM) hittar nästintill alla bakterier (odlingsbara som icke-odlingsbara) i ett vattenprov och ger möjlighet att även se andelen av levande och döda bakterier samt deras dna-innehåll.
Huvudfokus i studien var vattnets biostabilitet och dess förändring under olika förhållanden i ledningsnätet. Var och när kliver alltså nya passagerare på/av ”vattendroppsbussen” och var i ledningsnätet sker stora utbyten av passagerare?
En uppmärksammad händelse i Lund var när vattenförsörjningen byttes från Ringsjöverket till Vombverket under en vecka under hösten 2021. Vad gör det med biofilmen i vårt ledningsnät och kan det påverka vattenkvalitén efter avslutat arbete?
Resultat från delprojektet finns i SVU-rapporten Mikrobiologisk analys för biostabilt dricksvatten. Ledningsnät, vattentorn och monokloramin som släpps på Svenskt Vattens hemsida för alla intressenter i februari 2023, men finns redan nu tillgänglig för Svensk Vattens medlemmar här.
Vill du veta mer?
Kontakta projektledare Lena Meyer-Lind, VA SYD, eller Sandy Chan, Sydvatten (föräldrarledig).
Andra involverade:
Sydvatten: Johan Celin och Britt-Marie Pott. VA SYD; Josefin Barup, Petra Larsson, Filip Hyltén och hela Bulltoftalaboratoriet. Sweden Water Research: Markus Fröjd, Henrik Aspegren
Tillhör projekt
Rationell mikrobiologisk analys för distribution av stabil dricksvattenkvalitet