Rapport om ny reningsteknik för kommunala avloppsreningsverk: Aeroba granuler

Nu finns en SVU-rapport ute om en ny reningsteknik för kommunala avloppsreningsverk: Aeroba granuer. David Gustavsson, forskningsledare på Sweden Water Research, är en av författarna till rapporten, som ger en kunskapssammanställning kring den nya tekniken.

Här hittar du rapporten som pdf (länk till Svenskt Vatten).

Sammanfattning från rapporten

Hårdare reningskrav och ökad befolkning gör att många svenska avloppsreningsverk behöver byggas ut. Samtidigt kryper bebyggelsen allt närmare avloppsreningsverken. De konventionella aktivslamanläggningarna tar stor plats. Därför utvecklas nu mer kompakta reningsprocesser. Reaktorer med rörligt bärarmaterial (MBBR) har fått stort genomslag, men de kräver också ett slamavskiljande reningssteg. Membranbioreaktor (MBR) är en annan tänkbar metod, men den kräver mycket energi för luftning.

AGS är en reningsprocess som skulle kunna vara ett attraktivt alternativ, men tekniken är fortfarande ganska okänd i Sverige. Därför har en svensk intressentgrupp av kommunala VA-bolag, Chalmers tekniska högskola samt en konsult gjort en sammanställning av kunskap från flera länder. AGS-processen har jämförts med andra reningstekniker som aktivt slam, en hybridprocess med aktivt slam och MBBR, samt MBR. Jämförelsen utfördes med tanke på behov av volym och markyta samt elenergi. Den bekräftade att en AGS-process kan vara betydligt mer kompakt än aktivslamprocessen (40−50 procent lägre markbehov) och ha lägre elenergianvändning än samtliga andra alternativ.

Aeroba granuler är aggregat av bakterier. De skiljer sig från traditionella aktivslamflockar genom att de är större, kompaktare och mer sfäriska. Det gör att de sedimenterar betydligt snabbare. För att det ska bildas aeroba granuler behöver det uppstå ganska höga koncentrationer av föroreningar i processen. Det kan uppnås med en satsvis reaktor (SBR) i stället för ett kontinuerligt flöde. Eftersom granulerna är förhållandevis stora kan det finnas olika miljöer inom en och samma granul, och det gör att organiskt material och närsalter kan avskiljas samtidigt. Behandling av kommunala avloppsvatten med AGS i olika skala har visat att utgående koncentrationer av suspenderad substans och totalfosfor inte uppfyller typiska svenska utsläppsvillkor, och därför bör man än så länge räkna med att det behövs någon form av efterpolering.

Utifrån den kunskap som finns drar rapportförfattarna slutsatsen att det finns god potential att använda AGS-tekniken för avloppsvattenrening i Sverige. Man föreslår pilotstudier samt en noggrann uppföljning av starten av Nordens första AGS-anläggning vid Österröds avloppsreningsverk i Strömstad.