Föroreningar i vattenmiljön

Föroreningar i vattenmiljön

Det finns en mängd olika miljögifter som på olika sätt påverkar det marina livet negativt. Trots att många ämnen förbjudits under åren tillkommer ständigt nya vilket gör det svårt att upprätthålla en god överblick över de europeiska havens tillstånd.

Även sjöarna och vattendragen i Europa är utsatta för olika typer av störningar och föroreningar. Många akvatiska ekosystem påverkas av olika föroreningskällor, exempelvis från jordbruket som varje år bidrar till läckage av näring och farliga ämnen från olika typer av gödnings- och bekämpningsmedel. Utöver detta är 20–25 procent av alla vattenmiljöer i Europa påverkade av punktutsläpp från exempelvis industrier och reningsverk.

EU driver en gemensam vattenpolitik för att säkerställa att vatten av god kvalitet finns tillgängligt i alla medlemsländer. En fortsatt utveckling av reningsverken och ett minskat näringsläck-age från jordbruket är nödvändigt för att nå målet om hälsosamma akvatiska ekosystem i Europa.

Samtidigt som det införs åtgärder som minskar både användning och utsläpp av kända föroreningar står vi inför nya utmaningar. Ett exempel är att antalet kemiska produkter ökar starkt. Och att det fortfarande saknas mycket kunskap om hur kemikalier och föroreningar påverkar miljön och människors hälsa. Därför är riskerna svåra att begränsa.

Nya och gamla vattenföroreningar är en utmaning inom det urbana va-systemet inte minst eftersom nya typer av föroreningar kontinuerligt införs i samhället. Avloppsvatten och dagvatten i tätort fungerar som transportvägar för föroreningar från stadsområden till mottagande vattenvägar och kan på detta sätt även återföras till drickvattensystemet.

Vad jobbar SWR med kopplat till fokusområdet?

 

Provtagning i jord. Doktoranden Emma Fältström skrapar av en spade.

Emma Fältström, doktorand, tar jordprover.

SWR arbetar aktivt tillsammans med sina ägarorganisationer för att bygga upp kunskap inom två aktuella områden:

  1. hur mikroplaster kommer till avloppsanläggningarna och vad som händer där.
  2. hur våra anläggningar eventuellt påverkar badvattenkvaliteten i sitt närområde.

Mikroplaster är en ny typ av föroreningar som lyfts fram som problematiska och förekomsten av mikroplaster är utbredd i miljön men kunskapen om beteende, källor och transportvägar är begränsad även om det finns förslag på sätt att kontrollera och minska mikroplastföroreningar som når våra vattendrag.

De flesta studier uppger att mikroplaster avskiljs effektivt på reningsverk och att tillförseln av mikroplast till vattenrecipienter via dagvatten och bräddvatten i många fall är högre än via utgående, renat avloppsvatten. Insatser för att spåra och minska mängden mikroplaster i vattenmiljön bör därför satsas på bräddvatten- och dagvattenhantering. Det råder större osäkerhet vad som händer med de mikroplaster som hamnar i det slam som tillförs åkermarken men de studier som har gjorts antyder att det är det samma mängd mikroplaster i jord oavsett om slamgödsling har skett eller inte.

En annan typ av förorening som hittills inte har uppmärksammats är kolibakterier längs kusten som skapar problem med badvattenkvaliteten och som dyker upp i princip varje sommar på olika badplatser längs Öresund. Avloppsvatten innehåller kolibakterier och det kan därmed inte uteslutas att uppkomsten kan kopplas till regn och utsläpp från våra avloppsanläggningar. Kunskapen om den här typen av förorening befinner sig i sin linda och det är därmed väsentligt att förstå om våra avloppsanläggningar påverkar badvattenkvaliteten eller om bakterierna som skapar otjänligt badvatten kommer någon annanstans ifrån.