Ordning i RörANN

Projektet utvecklar en smart ANN-modell för att bedöma sannolikhet för och konsekvenser av läckor på dricksvattennätet. Modellen blir en hjälp för de kommunala VA-organisationerna att hålla ledningsnätet i bättre skick till en lägre kostnad och mindre påverkan på miljö och klimat.

I Sverige går 15–20% av dricksvattnet till spillo genom läckage. Läckaget belastar både miljö och ekonomi, men är i hög grad också relaterat till samhällelig sårbarhet och hälsa. Att hitta, laga och förebygga läckor på ledningsnätet är av stor vikt för hela VA-branschen. Arbetet med befintliga VA-nät är ofta reaktivt, man reparerar läckor vartefter man blir varse dem, ibland till stora kostnader om läckan är omfattande och akut. Förnyelseplaneringen styrs inte sällan av externa faktorer, t.ex. att gatukontoret planerar omläggning av en gata.

I projektet Ordning i RörANN används ANN (artificial neural network) för att skapa ett riskbedömningsverktyg som kan användas av VA-huvudmännen för smartare beslutsstöd och prioritering av underhåll och förnyelse av ledningsnätet. Projektet innebär en vidareutveckling av en ANN-modell som tagits fram av Stockholm Vatten och Avfall. Modellen använder sig av olika parametrar så som ålder, material och dimension på ledningarna, samt jordart, demografi etc för att beräkna sannolikeheten för läckage på varje ledning. Nätägarna behöver dock veta vilka parametrar som är viktigare än andra och få metoder för att samla in och strukturera dem. Vid projektslut ska vi veta vilka dessa viktigare parametrar är.

Modellen vidareutvecklas genom att väga in konsekvensen om ledningen havererar. Därmed får vi ett riskbedömningsverktyg med AI-stöd.

Projektet finansieras av Formas.

Övergripande mål med projektet

Slutmålet med projektet är två varianter (bas och stor) av AI-modellen som enkelt ska kunna tillämpas av små eller stora VA-organisationer och som kan tillhandahållas av branschorganisationen Svenskt Vatten.

Ordning i RörANN bidrar på lång sikt till att Smart Built Environment kan uppnå sitt effektmål om 40% minskad miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv, i det här fallet för vatteninfrastruktur.