Testbädd Ellinge – torkning, pyrolys och produktifiering av avloppsslam

Fyra kommunala vattentjänstbolag har gått samman för att skapa och driva en testbädd för torkning, pyrolys och produktifiering av olika typer av avloppsslam.

Traktor sprider slam på åker

Traktor sprider slam på åker

Testbädd för hållbar slamhantering

De fysiska testerna med avloppsslam från olika avloppsreningsverk kommer att genomföras på Ellinge avloppsreningsverk i Eslöv. Ett kompetensteam bestående av universitet, forskningsinstitut och företag är kopplat till testbädden. Testbädden är delfinansierad av den statliga innovationsmyndigheten Vinnova. VA SYD är koordinator för projektet.

Syftet med Testbädd Ellinge är att skapa underlag till svenska VA-verks vägval för hållbar slamhantering- och avsättning.

Projektet förväntas resultera i att relativt outforskade alternativ för hantering av avloppsslam och återföring av växtnäring kommer att belysas och utforskas så att VA-organisationer ska kunna investera i tekniken utan att behöva göra egna pilotstudier. Förutom effekter på systemnivån gällande infrastrukturen för slamhanteringen, kan nya giftfria växtnäringsprodukter anpassade till dagens och framtida jordbruk minska import av mineralgödsel och göra Sverige mer självhushållande av resurser som krävs för en hållbar och mer självförsörjande matproduktion.

Kommunal avloppsvattenrening genererar restprodukten slam, som innehåller nästan all fosfor som återfinns i avloppet samt en stor del av det organiska materialet. Ett förbud för slamspridning på åkermark diskuteras, men oavsett ett förbud eller ej, ser VA-organisationer ett behov av komplement/alternativ till dagens slamhantering.

Pyrolys, torkning och förädling av slam

Pyrolys med åkermarksspridning av biokol har i systemstudier (von Bahr et al., 2017; Grundestam et al., 2020) visat sig vara bättre än slamspridning med avseende på klimatpåverkan, försurning, övergödning och spridning av tungmetaller som kadmium och kvicksilver. Energibehovet är större, på grund av att torkning av slammet krävs innan pyrolysen, men reningsverket kan fortfarande producera ett överskott av el, värme och/eller biogas. Resursbehovet är dock större och teknikmognaden är lägre. Viktiga vinster med tillförsel av slambiokol till jordbruksmarken är förbättrade jordegenskaper och att kolet är mer stabilt i slambiokolet än i vanligt slam och fungerar därmed som en utmärkt kolsänka. För att kunna göra en rättvis systemstudie behövs utvidgade system- och hållbarhetsanalyser men också pilotstudier. Pyrolys har dock visat sig, med avseende på flertalet parametrar, vara bättre än monoförbränning av slam. Exempelvis behöver inte pyrolysanläggningar vara lika storskaliga och en stor del kolet återfinns ju i slambiokolet.

Torkning av slammet är en förutsättning för att kunna tillämpa pyrolys, men torkningen i sig kan vara intressant för att göra nuvarande slam med attraktivt för lantbruket i och med att mängderna som behöver spridas blir mindre och hanteringen av slammet blir lättare. Torkning ger också en hygiensiering av slammet och stannar av lustgas- och metanproduktionen. Dock är torkning mycket energikrävande. Men i kombination med pyrolys och biogasproduktion behöver inte extern energi importeras.

Förädling av slam, för att göra det till en ännu mer attraktiv produkt, förväntas vara lättare med ett slambiokol eller ett torkat slam. Exempelvis vore det bra att kunna höja kväve- och kaliuminnehållet i dessa produkter genom tillsatser. En pelletering vid en förädling vore också attraktivt och mycket enklare med torra substrat.

Om projektet

Projektet består av tre delar; projektering och etablering, testbäddsdrift och en slutsyntes. Testbäddsdriften inkluderar fyra olika delar: drift av slamtork och -pyrolys, attraktion av testare, utveckling av affärsmodeller för processer och produkter, samt systemanalys av hela kedjan från infrastruktur till slutlig användning av produkterna. Under sista projektåret görs en slutsyntes som beskriver vad testbädden åstadkommit, samt hur testbädden kan leva vidare.

Projektet ska

  • Erhålla drifterfarenheter och optimera driftbetingelser för torkning och pyrolys av olika typer av avloppsslam.
  • Skapa nya, bättre marknadsanpassade gödselprodukter av avloppsslam.
  • Skapa en innovationsplattform för framtida, alternativ slamhantering.