Om projektet

Kommunal avloppsvattenrening genererar restprodukten slam, som innehåller nästan all fosfor som återfinns i avloppet samt en stor del av det organiska materialet. Ett förbud för slamspridning på åkermark diskuteras, men oavsett ett förbud eller ej, ser VA-organisationer ett behov av komplement/alternativ till dagens slamhantering.

Pyrolys med åkermarksspridning av biokol

Pyrolys med åkermarksspridning av biokol har i systemstudier (von Bahr et al., 2017; Grundestam et al., 2020) visat sig vara bättre än slamspridning med avseende på klimatpåverkan, försurning, övergödning och spridning av tungmetaller som kadmium och kvicksilver. Energibehovet är större, på grund av att torkning av slammet krävs innan pyrolysen, men reningsverket kan fortfarande producera ett överskott av el, värme och/eller biogas. Resursbehovet är dock större och teknikmognaden är lägre.

Viktiga vinster med tillförsel av slambiokol till jordbruksmarken är förbättrade jordegenskaper och att kolet är mer stabilt i slambiokolet än i vanligt slam och fungerar därmed som en utmärkt kolsänka. För att kunna göra en rättvis systemstudie behövs utvidgade system- och hållbarhetsanalyser men också pilotstudier. Pyrolys har dock visat sig, med avseende på flertalet parametrar, vara bättre än monoförbränning av slam. Exempelvis behöver inte pyrolysanläggningar vara lika storskaliga och en stor del kolet återfinns ju i slambiokolet.

Torkning av slam

Torkning av slammet är en förutsättning för att kunna tillämpa pyrolys, men torkningen i sig kan vara intressant för att göra nuvarande slam med attraktivt för lantbruket i och med att mängderna som behöver spridas blir mindre och hanteringen av slammet blir lättare. Torkning ger också en hygiensiering av slammet och stannar av lustgas- och metanproduktionen. Dock är torkning mycket energikrävande. Men i kombination med pyrolys och biogasproduktion behöver inte extern energi importeras.

Förädling av slam

Förädling av slam, för att göra det till en ännu mer attraktiv produkt, förväntas vara lättare med ett slambiokol eller ett torkat slam. Exempelvis vore det bra att kunna höja kväve- och kaliuminnehållet i dessa produkter genom tillsatser. En pelletering vid en förädling vore också attraktivt och mycket enklare med torra substrat.

Projektets delar

Projektet består av tre delar; projektering och etablering, testbäddsdrift och en slutsyntes. Testbäddsdriften inkluderar fyra olika delar: drift av slamtork och -pyrolys, attraktion av testare, utveckling av affärsmodeller för processer och produkter, samt systemanalys av hela kedjan från infrastruktur till slutlig användning av produkterna. Under sista projektåret görs en slutsyntes som beskriver vad testbädden åstadkommit, samt hur testbädden kan leva vidare.