Urbana bad - Sweden Water Research

Urbana bad

Den svenska sommardrömmen handlar ofta om sol, värme och bad. Ett bra badställe är därför viktigt när semester och fritidsaktiviteter planeras. Men hur står det egentligen till med kvaliteten på våra badvatten – och påverkas den av våra VA-anläggningar? Det tittar projektet Urbana Bad närmare på.

Larm om kolibakterier i badvattnet dyker upp i princip varje sommar och skapar problem med badvattenkvaliteten. Forskningsprojektet ”Urbana Bad” startade 2018 som ett gemensamt projekt mellan Helsingborg stad, Malmö stad och Lunds universitet för att förstå mer om sambanden mellan badvattenkvaliteten, varför kolibakterier hittats vid stränderna och om de eventuellt kan kopplas till regn och utsläpp från våra avloppsanläggningar.

Varifrån kommer bakterierna?

Under 2019 och 2020 testade forskarna vid Lunds universitet sediment på havsbotten runt Öresundsverkets utlopp vid Helsingborgs kust för att se om de innehöll några levande Escherichia coli, vanligtvis kallade E. colibakterier. Svaret blev ja, forskarna fann levande kolibakterier i sedimentet på havets botten, något som forskningen även visat tidigare.

Nu går projektet vidare med att förstå om bakterierna kan ta sig från sedimentet till stränderna och påverka badvattenkvaliteten eller om bakterierna som skapar otjänligt badvatten kommer någon annanstans ifrån. Vattenprover ska tas från badplatser för att kunna se varifrån bakterierna kommer – och om det är våra avloppsanläggningar, som är del av problemet med otjänligt badvatten.

De första resultaten från projektet har resulterat i rapporten Marine sediments as a reservoir for fecal indicator bacteria associated with pollution of recreational waters som kom 2020. Men den stora frågan kvarstår: varifrån kommer bakterierna som påverkar badvattenkvaliteten? Det går nu projektet vidare med att undersöka.

Ny teknik testad, ger svar om bakterier i badvattnet på 15 minuter

Forskningsprojektet Urbana bad genomförde sommaren 2022 ett pilotprojekt i Helsingborg. Vi testade att kombinera två metoder – flödescytometri och mätning av E. coli och enterokocker. Kombinationen av dessa två mätmetoder kan ge svar på vilka halter av E. coli och enterokocker som finns i badvattnet på bara 15 minuter, istället för att ge utslag tre dagar senare som de vanliga testerna gör. Vidare kan kombinationen av två tekniker leda till att vi kan förutspå vilka ändringar i bakteriefloran som indikerar att skadliga bakterier är på uppgång. De två teknikerna vi testar i kombination heter ColiMinder och BactoSense.

– Vi är oerhört glada för det här samarbetet och har stora förhoppningar om att pilotprojektet i längden leder till att vi kan varna våra badare direkt istället för tre dagar senare vid de få tillfällen när vi får dåliga provresultat. Givetvis följer vi även i fortsättningen gällande regelverk och tar de vanliga vattenproverna – detta är bara bonus, säger Elisabet Lindberg, strandansvarig i Helsingborgs stad.

– Det ska bli jättespännande att se utfallet när vi testar att samköra de två mätmetoderna. Båda metoder är väl beprövade sedan tidigare men ingen har, mig veterligen, använt dem i kombination. Vi bryter ny mark här, säger Therese Jephson, projektledare på Sweden Water Research.

Mätresultaten analyseras för att ge snabba svar på vattenkvaliteten samt för att kunna leda till utveckling av smarta algoritmer som på sikt kan användas för att förutspå problem med vattenkvaliteten innan de faktiskt uppstår.

Pilotprojektet i sommar har gjorts möjligt genom samarbetet mellan specialister inom Urbana bad, testbädden Källby Vattenverkstad och innovationsmedel från Helsingborgs stad.

Om projektet

Projektet ”Urbana Bad 2020” är ett gemensamt projekt mellan Sweden Water Research, Lunds universitet, Helsingborgs Stad, Malmö Stad, NSVA och VA SYD. Sweden Water Research står för den administrativa projektledningen och Lunds universitet för den vetenskapliga projektledningen.

Total budget för projektet är 6 030 000 SEK fördelat under perioden 2022-2025.

  • Jämföra DNA-sekvenser från sedimentprover utanför VA-anläggningar och vattenprover från stränder för att undersöka om sediment, med eller utan E. coli, finns i det vatten som når till stranden
  • Använda DNA-sekvensering för att beskriva förekomst och mångfald av cyanobakterier, de bakterier som producerar toxiner. Hur kan dessa resultat korreleras till resultaten från rutintester för att bedöma kopplingar mellan typ av cyanobakterier och varningar i samband med algtoxiner?
  • Undersöka om tolkningen av flödescytometridata kan utvecklas för att i realtid förutsäga resultat avseende badvattenkvalitet