Flödescytometri – en snabb metod för att studera bakterier i vatten
Flödescytometri ger nya möjligheter att snabbt studera och följa alla bakterier i vattnet, genom vattenverk och i ledningsnät.
Sweden Water Research bedriver forsknings- och utvecklingsarbete inom vattenområden som är viktiga ur ett hållbart samhällsperspektiv.
Vi initierar projekt och söker lämpliga samarbeten för att öka kunskapen kring framgångsrika sätt att utveckla och klimatanpassa framtidens städer. Vårt F&U-arbete drivs som nätverk där våra ägarbolag aktivt medverkar och alla projekt bidrar till att lösa utmaningar relaterade till vattenkvalitet, digital transformation och cirkulär ekonomi.
Resultat av filtrering: 53
Flödescytometri ger nya möjligheter att snabbt studera och följa alla bakterier i vattnet, genom vattenverk och i ledningsnät.
Biologiska filter har används för rening av dricksvatten i över 200 år, men kunskapen om dessa har varit begränsad. I projektet har biofiltrens roll för för rening av vattnet undersökts, för att öka kunskapen och skapa effektivare och säkrare biologiska filter för framtiden.
Tuffare reningskrav och ökad belastning på grund av befolkningsökning och centralisering gör att de befintliga avloppsreningsverken behöver uppgraderas och byggas ut. Dessutom kryper bebyggelse allt närmare avloppsreningsverken, vilket ställer krav på om- och utbyggnationer som tar lite mark i anspråk. Samtidigt vill vi att reningsmetoderna ska vara robusta, energi-, kol- och kemikaliesnåla, ha liten klimatpåverkan och kunna underlätta för återföring av växtnäring.
Innovationsprojekt som utvecklar lösningar för stadsplanerare, VA-bolag och avloppsreningsverk för att minska översvämningar och utsläpp av orenat avloppsvatten.
2016-2021 undersökte projektet HÅVA om värmeåtervinning kan implementeras i stor skala utan oacceptabel påverkan på avloppssystemet och miljön? Här sammanfattar vi resultaten från projektet.
I Aquanet studerar vi ekosystemens motståndskraft mot och respons på störningar och miljömässiga förändringar i en sjö.
Tidigare studier visar på att potentialen att energieffektivisera de kommunala avloppsreningsverken är stor. Den största energianvändningen på verken återfinns vid luftningen av de biologiska processerna i vattenreningen.
Dagens kommunala avloppssystem medför att endast en liten del av den växtnäring som återfinns i avloppet återförs till åkermark. Projektets syfte är att samla betydande aktörer i växtnäringsflödet från hushållen till jordbruket för att bedöma potentialen och eventuellt ytterligare utveckla en urinsorterande systemlösning som har utvecklats av SLU.
Genom att utveckla nya reningsteknologier kan vi minska tillförseln av läkemedelsrester och mikroplaster till Östersjön. Målet för lösningarna i projektet var att bestämma källor för olika utsläpp, utveckla tekniska lösningar och testmetoder för analyser av mikroplaster och mikroföroreningar. Energi- och kostnadseffektivitet var två viktiga fokus för de lösningar som utvecklades.
För att ytterligare minska transportbehovet och lagringsvolymer och erhålla en mer koncentrerad gödselprodukt kommer de framtida urinsorterande systemen även inkludera en volymreducerande behandling. För att kunna volymreducera urinen krävs också en stabilisering av urinens kväve så att inte denna riskerar att förloras via ammoniakflykt. Nitrifikation är en lovande metod för att erhålla denna stabilisering.
Projektet "EGRUND – effektiv konstgjord grundvattenbildning för uthållig vattenförsörjning på Kristianstadsslätten" ska undersöka olika möjligheter till dricksvattenuttag ur Ivösjön genom att en buffert byggs upp genom infiltration till kritberggrunden intill sjön.
En fjärdedel av allt dricksvatten i Sverige produceras av vattenverk som utnyttjar konstgjord grundvattenbildning. Trots detta finns det väldigt begränsad information om hur dessa anläggningar borde drivas och hur infiltrationsverk driver sina anläggningar idag.