Ny studie på forskningsstation Bolmen visar framtiden i slutna minisjöar
På forskningsstation Bolmen pågår just nu forskning kring brunifiering av vattnet och hur det påverkar vattenkvalitet och ekosystemet i Bolmen. Det görs med mesokosmer, en slags slutna minisjöar, som visar framtiden.
Hej Linda Parkefeldt, forskningsledare på Sweden Water Research, vad händer på forskningsstation Bolmen just nu?
Man kan säga att vi använder oss av slutna minisjöar där vi iscensätter framtiden. I år tittar vi på brunifiering av vattnet och hur det påverkar vattenkvalitet och ekosystemet i Bolmen, som är en av Skånes viktigaste vattentäkter. Vi ser en trend med ökad brunfärgning av sjövatten och vill veta mer om hur det kommer påverka vattnet och de växter och djur som lever där.
Vi är just nu fem personer som arbetar för fullt med att starta upp årets Aquanet-försök, som är en forskningsstudie i slutna system, så kallade mesokosmer.
Oswald Ndlovu och Jens Lannér arbetar för fullt med sommarens provtagningar i Aquanet.
Vad kommer ni se i studien?
Vi kommer se hur Bolmen kan se ut om ca 50 år, hur vattnet påverkas av brunifieringen och vad det innebär för vattenkvaliteten. Under sex veckor gör vi experiment i våra mesokosmer och använder vatten från Bolmen. I vissa av mesokosmerna kommer vi att öka brunfärgen på vattnet. Eftersom vi använder befintligt sjövatten så får vi med det naturligt förekommande ekosystemet och den vattenkemi som finns idag. Under studien tittar vi på hur bakterier, växt- och djurplankton reagerar på brunifieringen och hur bland annat näring, PH och syrenivåer förändras.
Mesokosmerna är placerade mitt ute i Bolmens vatten.
Varför är detta viktigt att veta?
Det är viktigt att förstå vad som kan komma att förändras när vattnet blir brunare, då kan vi förbereda oss för framtidens utmaningar. Vi kommer till exempel kunna se om vissa bakterier ökar eller minskar och eventuella skiften i sammansättning bland både växter och djur. Från det kan vi dra slutsatser om vad brunifieringen kan komma att innebära för Bolmens framtid. Om vi till exempel ser att de giftiga cyanobakterierna ökar med brunare vatten så kan det innebära att det kommer krävas andra metoderför att rena Bolmenvattnet i framtiden för att producera dricksvatten. Och om djurplankton ökar eller minskar kan det påverka framtida fiskepopulation..
Just denna studie är specifik för Bolmen, men resultaten kommer kunna användas och jämföras med andra mesokosmerstudier för att få mer kunskap om hur framtiden ser ut med brunare sjövatten. Vi kommer också bidra till utveckling av standardisering av plattformen (mesokosmerna) och metodutveckling.
Linda Parkefeldt är forskningsledare på Sweden Water Research och arbetar främst med att långsiktigt skydda Sydvattens råvattentäkter.
Här hittar du mer information om Linda och hennes forskning.
Vill du veta mer?
Här kan du läsa mer om forskningsstation Bolmen.
Kontakt för att få veta mer om pågående forskning:
Linda Parkefeldt, forskningsledare, linda.parkefelt@sydvatten.se, 010-515 10 52.
Kontakt för frågor om studiebesök på forskningsstationen:
Juha Rankinen, föreståndare forskningsstationen, juha.rankinen@sydvatten.se, 010-515 10 69.
Om Aquanet
Experimenten utförs på flytande plattformar i Bolmen som innehåller 16 stycken mesokosmer. Plattformerna har 64 sensorer för bevakning av parametrar som temperatur, pH, syre och ljusintensitet vilka registrerar mätvärden i realtid. Detta genererar stora mängder data och möjliggör studier av ekosystemen i en stor upplösning.