Om projektet

Future City Flow kommer arbeta med att utveckla två pilotprojekt - ett beslutsstödsystem och styrstrategier för avloppsledningsnätet.

Sverigekarta som visar de tre pilotanläggningarna i projektet: Ale kommun, Göteborg och Helsingborg.

Beslutsstödsystem för hantering av tillskottsvatten

Pilotprojektet arbetar med utveckling och test av automatiska beräkningsrutiner för nyckeltal som visar avloppsnätets tillstånd, samt utveckling och anpassning av en snabb simulator där olika typer av åtgärder och förändringar kan testas interaktivt i en webbmiljö. I simulatormiljön utvecklas och testas även beräkningsrutiner för värderingstal kopplade till åtgärder. Dessa värderingstal visar olika åtgärders kostnadseffektivitet och utgör grund för prioritering av åtgärder och förändringar.

All relevant information om avloppsnätets fysiska förutsättningar, tillstånd och framtida mål och belastningsförutsättningar länkas till ett överordnat webbaserat beslutsstödsystem, där även beräknade nyckeltal och värderingstal kopplade till olika åtgärdsstrategier publiceras. Webbgränssnittet anpassar sig efter inloggad användartyp. En viktig del av pilotprojektet är att identifiera olika typer av användare samt hur informationen bör utformas och presenteras för att fylla olika användargruppers behov.

Realtidsstyrning för hantering av tillskottsvatten

Detta pilotprojekt är inriktat på vidareutveckling av rutiner för optimal styrning och hantering av ett avloppssystems kapacitet. Den övergripande visionen är att överbelastning i form av t ex bräddning inte skall ske så länge som det finns outnyttjade resurser någonstans i avloppssystemet. En av förutsättningarna för detta är att ha tillgång till prognoser för flöden och nivåer i avloppssystemets olika delar. Ju högre precision dessa prognoser har desto bättre är förutsättningarna för att kunna styra avloppsystemet på ett optimalt sätt.

En viktig del av detta pilotprojekt är att testa och utveckla metoder för att få så hög precision i prognoserna som möjligt. Här ingår beskrivning av regnets tidsmässiga och spatiala fördelning fram till ”nu” och under väderprognosen, samt metoder för att minimera effekter av avvikelser mellan mätdata och hydrodynamiska modeller av avloppssystem. Det senare hanteras via s.k. dataassimilering där systemet automatisk kompenserar för avvikelser vid prognosberäkningen. En annan viktig komponent som testas i pilotprojektet är metoder för hur osäkerheter i prognoserna kan inkluderas i styrningen. Styrstrategierna bör vara så robusta att de kan hantera såväl felaktiga prognoser som felaktiga mätvärden utan att säkerheten åsidosätts.