Pedagogisk verksamhet – ett verktyg för framtida kompetensförsörjning? - Sweden Water Research

Pedagogisk verksamhet – ett verktyg för framtida kompetensförsörjning?

I detta projekt tittar doktorand Laura Giese på hur effektiv den pedagogiska verksamheten är och hur den kan utvecklas för att attrahera både tjejer och killars intresse för att arbeta med vattenfrågor.

Flera stora aktörer inom VA-branschen i Sverige flaggar för ett ökat kompetensförsörjningsbehov. Samtidigt behöver medvetenheten om vatten som en viktig resurs öka hos en bredare allmänhet om vi ska klara framtida utmaningar som exempelvis vattenbrist, ändrad råvattenkvalitet och utsläpp av föroreningar som läkemedelsrester och mikroplaster.

Både VA SYD och Sydvatten satsar idag på pedagogisk verksamhet i syfte att ge barn och ungdomar mer kunskap om vattnets kretslopp i naturen och intressera den yngre generationen för vattenfrågor i samhället. På VA SYD finns Kretseum som är ett kunskapscenter i Hyllie som framförallt besöks av elever från mellan- och högstadieskolor. Sydvatten har skapat ”TänkH2O!” som är en tvärvetenskaplig vattenkurs vid sjön Bolmen för gymnasieelever.

Hur mäter vi pedagogisk verksamhet?

Frågan är hur effektiv den pedagogiska verksamheten är och hur den kan utvecklas för att attrahera både tjejer och killar till att intressera sig för att arbeta med vattenfrågor i framtiden.

Projektet syftade till att utvärdera om Kretseums utställning ”Den hållbara staden” och Sydvattens kurs ”Tänk H₂O!” skapar intresse hos ungdomar för att arbeta med vattenfrågor i framtiden.

Frågeställningarna löd:

  • Vilka faktorer ligger bakom ungdomars intresse för utbildningar och yrken som har med vattenförsörjning och kretslopp att göra?
  • Vad har de utvalda pedagogiska insatserna för inverkan på ungas intresse för yrken och utbildningar inom VA?

Med avstamp i psykologisk forskning om vad som påverkar ungdomars karriärintressen studerade Laura den pedagogiska verksamhetens effekt på intresse för en karriär inom VA-branschen, samt på psykologiska variabler som relaterar till intresse och som förklarar könsskillnader i dessa.

Resultaten från ”Tänk H₂O!” visar att kursen har en positiv effekt på flera faktorer som är relaterade till karriärintresse. Deltagarnas tilltro till sin kompetens att klara en ingenjörsutbildning ökar, liksom känslan av att de skulle passa in socialt, och att deras yrkesmål skulle uppfyllas av att jobba som ingenjör. Effekterna är dock ganska svaga, och mer varaktiga för pojkarna än för flickorna.

Resultaten från ”Den hållbara staden” visar att elever som har miljörelaterade yrkesmål är mer intresserade av att söka sig till VA-branschen än andra. Utställningsbesöket ökar intresset för flera VA-yrken, särskilt hos pojkar. Dessutom ökar elevernas önskan om att arbeta med miljörelaterade frågor.

  • Identifiera både positiva aspekter av den befintliga pedagogiska verksamheten och aspekter som kan förbättras
  • Identifiera framgångsrika metoder som kan användas som underlag för nyskapande pedagogiska verksamheter i andra kommuner
  • Visa på vilka nuvarande pedagogiska grepp som är verksamma för att skapa intresse hos ungdomar för att arbeta med vattenfrågor i framtiden

Björklund F, Giese L, Tellhed U (2023) Pedagogisk verksamhet – ett verktyg för framtida kompetensförsörjning? Svenskt Vatten Utveckling, pp. 33.

Visa publikation