Glaciärer, renlighet och Man vs Machine – så blev Sweden Water Research-dagen 2019

I en tid när fakta- och kunskapsresistens sprider sig, finns en viktig poäng med att skapa tillfällen att mötas, uppdatera sig och diskutera olika perspektiv. Närmare 200 personer var på plats i Helsingborg, den sista fredagen i november, för den femte Sweden Water Research-dagen.

Henrik Aspegren, VD för Sweden Water Research, och moderator Maria Nordblad Stålgard öppnade årets Sweden Water Research-dag med en önskan om att publiken skulle hålla både öron och ögon öppna för kunskap och möten.

Det finns hopp

Och det finns hopp. Det var både en återkommande insikt i utvärderingen av dagen, men också ett tydligt budskap från årets naturfotograf, Johan Hammar (länk till webb), som inspirerade från start. Han tog oss med på en resa i Sveriges magiska sötvattenvärld bland gäddor, glaciärer och nejonögon. En stark kärlek till vatten och viljan att få dela den syntes tydligt på scen, som Johan intog fullt ut med både kropp och sina fantastiska fotografier.

Johan visade att trots många miljöproblem som utmanar så ger åtgärderna effekt: svavelnedfallet har minskat med 90% sen 80-talet, våtmarkerna som dikats ut i stor mängd är på väg tillbaka och många vattendrag öppnas upp för att fiskarna ska kunna vandra till sina lekplatser. Och det går snabbt när vi väl gör förändringar, men kräver ett långsiktigt och målmedvetet arbete för ökad kunskap, forskning och samarbete kring vatten. Kan vi se tillbaka på vad som hänt de senaste 50 åren så kan vi också hämta kraft i förändringen.

 

Forskning för framtiden

Under detta block berättade våra doktorander om sin forskning och hur den hänger ihop med de utmaningar som VA-branschen har.  De tre doktoranderna Clemens Klante, Jing Li och Kristjan Pulleritz var först ut på temat ”Framtidens dricksvatten” (länk till presentation). Mer nederbörd och extremnederbörd väntar, det i sin tur ger en ökning av organiskt material som färgar vattnet brunt och som påverkar vattenkvaliteten. När vattnet blir varmare och mer näringsrikt växer också de skadliga cyanobakterierna lättare. Men två sätt att hantera mikroorganismer i dricksvattnet är med ultrafiltering och UV-ljus. Slutsatsen är att ju mer kunskap vi har om hela spektrat av vattenkvalitet, ju bättre rustade är vi för ett bra dricksvatten även i framtiden.

Framtidens reningsverk ser annorlunda ut

Nästa block handlade om forskning för att förbättra avloppsvattenreningen. Doktoranderna Elin Ossiansson, Jennifer Ekholm och Ellen Edefell jobbar alla med olika delar av avloppsvattenrening.

Några av utmaningarna framåt inom området presenterades av forskningsledare David Gustavsson och handlar bland annat om att göra reningen mer kompakt, öka växtnäringsutvinning, minska energiförbrukningen och mikroföroreningarna (länk till presentation). Vi fick veta mer om idealt kolutnyttjande, AGS-tekniken som är både är energisnål och kompakt och två tekniker för att minska läkemedelsrester i avloppsvattnet: aktivt kol och ozon. Vilket teknikval avloppsreningsverken behöver göra beror på reningskrav, kompakthet/retrofit och kostnader.

Tänka nytt och göra nytt – för hållbarhet och klimat

 Tullia Jack, Malmö universitet, pratade vatten och renlighetsnormer (länk till presentation). Personlig hygien bidrar till den största delen av vår vattenförbrukning. Våra idéer om renlighetsnormer har förändrats över tid. Hållbarhet kan vara ett sätt att inkludera något nytt i den berättelsen. I Sverige har vi en historia av gott om vatten så hållbarhetsaspekten av att minska vattenförbrukningen behöver lyftas för oss.

Vem vill inte fika på en slamförtjockare?

Amanda Haux och Hamse Kjerstadius på NSVA visade upp skisser på Reco Lab som byggs på Öresundsverket (länk till presentation) och får en central plats i staden. Reco Lab ska bli ett unikt koncept med driftanläggning, testbädd och showroom, som en interaktiv del för dialog, möten och hållbar stadsutveckling. Testbädden kommer kunna användas inom både forskning och utveckling.

Vilket vatten till vad?

Malin Norling, projektledare industriell och urban symbios, Malmö stad (länk till presentation), berättade om urban industriell symbios där den enes restprodukt är den andres råvara. Kerstin Hoyer, VA SYD, tog upp återvunnet avloppsvatten (länk till presentation) och en studie som visar att många industrier använder vatten till samma typ av saker – spolning av bilar eller ledningar, kylning, bevattning tex, där dricksvatten inte är ett måste. Malin Isgren, Sysav, berättade att samarbete har startats upp för att använda just det återanvända avloppsvattnet. I diskussionen som avslutade lyftes att man behöver jobba på nya sätt när man ska arbeta cirkulärt – börja med de enkla stegen och tänk på att den mentala omställningen är den första utmaningen. Tillsammans är nyckelordet för att detta ska fungera och vi ska komma framåt.

Forskning för framtiden, del 2

Kemiska och biologiska barriärer används för dricksvattenförsörjning, men också inom avloppsvattenrening för att minska smittspridning och övergödning bland annat. Doktoranderna Ida Ångbäck och Rubén Juárez Cámara berättade om sina projekt tillsammans med forskningsledare David Gustavsson (länk till presentation). UV-desinfektion som används som barriär för dricksvattenrening, använder inga kemikalier men använder relativt mycket energi – men kan UV-LEDs minska energianvändningen? Och när det gäller läkemedelsrening av avloppsvatten finns det idag 2000 läkemedelssubstanser på marknaden, där ozonering kan vara en möjlig framtida reningsteknik för avloppsvatten. Simon Gidstedt, doktorand, berättade om att bredda perspektivet och få mer (länk till presentation). Ett exempel är multifunktionell avloppsvattenrening, som både ger renare avloppsvatten och mer biogas men som också skapar mindre fotavtryck.

Pedagogisk verksamhet – ett verktyg för framtida kompetensförsörjning?

Victoria Beckman från Sydvatten, berättade om Sydvattens pedagogiska verksamhet (länk till presentation), Tänk H2O, och hur doktorand Laura Giese kommer utvärdera hur effektiv den och VA SYDs pedagogiska verksamhet på Kretseum är och hur de kan utvecklas för att stärka VA-branschen som en möjlig framtidsbransch för ungdomar.

En doktor presenterar

Så stod årets doktor på scen: Salar Hagighatafshar, som disputerade den 25 oktober 2019 med avhandlingen ”Blue-green stormwater systems for citywide flood mitigation – Monitoring, conceptualization, modeling, and evaluation” (länk till info om avhandlingen).

Salars avhandling visar att blågröna dagvattenlösningar kan vara viktiga komponenter för att undvika översvämning i städer – men bara om de införs på ett genomtänkt sätt. Här kan du läsa mer (länk till nyhet).

Det uppkopplade ledningsnätet

Ulf Thysell, NSVA, Stefan Johnsson, Sydvatten och Joel Olthed, VA SYD inledde det digitala passet. Istället för självkörande bilar så behöver vi självstyrande VA-system. Vi fick höra några av visionerna för VA-branschen i att använda smarta digitala system som hjälp för läcksökning, arbetsplatser och vattenanvändning, men där också många säkerhetsfrågor måste lösas.

Digitala tvillingar fixar framtiden

Marinette Hagman, DHI, Sven Bengtsson, Sofia Dahl och Mats Henriksson, NSVA pratade digitala tvillingsystem (länk till presentation) där vi kan testa i miljöer som ser ut som våra verkliga system och minska de faktiska riskerna med tester. Ett exempel är Future City Flow-projektet som handlar om prognosbaserad styrning tillsammans med strategisk åtgärdsplanering. NSVA gick in i detta projekt som pilotprojekt, men såg att bräddningen minskade tidigt i processen och genom att agera på prognosen går det att minska bräddning ännu mer. Tekniken är inte den största utmaningen! Alla inblandade måste vara införstådda, välskötta system och ha en basstyrning att falla tillbaka på. Nu går NSVA vidare med en större pilot och modell för fullskaletest i Helsingborg. Future City Water som fokuserar på dricksvattennätet är igång och steg 2 närmar sig.

Läcksökning med satellit – är människa eller maskin bäst på att hitta läckor?

Simon Granath, VA SYD, lyfte läcksökning med satellit (länk till presentation), som just testats tillsammans med flera VA-organisationer. Idag görs ingen aktiv läcksökning på VA SYD och vattenförlusterna från läckor som inte upptäcks ligger på mellan 10-20% – det är lika mycket som 120 000 invånares årsförbrukning! Tester har gjorts med satellit, som scannar vad som finns upp till 2 meter under jorden, och kan skilja dricksvatten från yt- och grundvatten. Första projektet gjordes på NSVA 2018 och har sedan blivit ett gemensamt projekt i sydvästra Skåne.

600 misstänkta läckor har hittats bara inom VA SYD. Nu fick prioriteringsarbetet börja! Några av de mest erfarna personerna fick göra analys och definiera 10 punkter som troliga läckområden. Resultatet är 160 av 600 punkter genomsökta – hittat 3,5 läckor per dag mot 0,6 läckor per dag de senaste 5 åren. Det är ca 10% av de totala vattenförlusterna! Väldigt nöjda med resultatet och alla utgifter kan räknas hem med god marginal. I detta fallet är människan vinnare som bästa läcksökare, men att vara ute i fält är oavsett teknik det som visat sig ge resultat.

En digital resa i energibranschen

Robert Westin, E.ON City Solutions tog oss med på en resa i en annan bransch (länk till presentation) som VA kan lära av. Digitalisering i energibranschen är det enormt viktigt och har varit det de senaste 5 åren. Digitalt ger stor möjlighet att skapa lojala kunder och ge en bra kundupplevelse – enkelt, relevant, tillgängligt när kunden vill ha det. Idag besöker 400 000 digitala kunder varje dag, 60% på mobil, 30% på padda, 10% på dator. Det gäller att analysera och förstå datan – och kombinera den data man har på rätt sätt.

Lessons learned

• Börja med lite!
• Fler nyttor än vad man trodde från början
• Datakvaliteten är inte alltid så bra som man tror
• Låt användarna vara med i utvecklingen
• Nya prismodeller möjliggjorts
• Digitalisering måste hela vägen ner från ledning ut i verksamheten – en kulturförändring snarare än systemändring

Vi ses 27 november nästa år!

Vice styrelseordförande Magdalena Beck avslutade en fullmatad, spännande och lärorik dag. Nästa år ses vi på IWA i Köpenhamn (länk till webb) och sedan på SWR-dagen den 27 november. Varmt välkomna!