Modellering med radardata

Examensarbete, 30 hp. Examensarbetet riktar sig till civilingenjörsstudenter från V och W som genomför en master inom vattensresurshantering samt till studenter inom det internationella masterprogrammet i Water Resources Engineering.

Planerad start bestäms i samråd mellan student och handledare.

I och med klimatförändringarna kommer våra samhällen att drabbas av större regn vilket kommer öka kraven på det redan underdimensionerade ledningssystemet. För att kunna göra bättre förutsägelser av problemområden används idag hydrodynamiska modeller som en kopia av det verkliga systemet, vilken körs med en regnserie som oftast är hämtad från en närliggande regnmätare. I verkligheten har regnet en spatial variation över området, något som kan fångas med hjälp av radardata. I och med den stora satsning som skett vid NSVA och VA SYD finns nu tillgängliga radardata, vilket går att läsa mer om här svu-rapport-2022-10.pdf.

Vid övergången till att använda radardata är det därför intressant att förstå hur detta kommer att påverka modellerna, både ur ett funktionalitets- och resultatperspektiv.

Metod

Metoden för examensarbetet innebär att använda en befintlig modell över en kustnära stad inom NSVAs verksamhetsområde, och köra en rörnätsmodell med olika typer av regndata från radar, regnmätare samt simulerade regn (CDS och IDF). Resultaten från körningarna utvärderas sedan mot uppmätta flödesnivåer om tillgängligt, för att kunna notera skillnader i bland annat precision, körningstid och modellstabilitet. Möjliga frågeställningar är:

• Hur påverkas modellerade flöden i systemet?
• Hur stämmer de modellerade flödena överens med uppmätt data? Och vilken typ av data ger den bästa representationen?
• Påverkar typen av regndata kalibreringen av modellen? Kan en modell som är kalibrerad för data från regnmätare ge ett tillförlitligt resultat vid simulering med radardata?
• Påverkas körningstiden av modellen av vilken typ av regndata som används?

Det är även intressant att vidare undersöka hur regnmätare och radardata ger en liknande representation av regnet i en viss punkt. Är hyetograferna för de olika metoderna överensstämmande i utvalda punkter?

Examensarbetet kommer att kunna ge ett viktigt bidrag till metodutvecklingen av mer effektiva arbetsmetoder för klimatanpassningsarbetet. Ett nära samarbete med behovsägare kommer att stärka både arbetets bidrag samtidigt som det är en värdefull partner för dig som student att få direktkontakt med de praktiska tillämpningarna.

Kontaktperson/handledare:

Salar Haghighatafshar, Forskare LTH. Salar.Haghighatafshar@chemeng.lth.se
Sofia Dahl, specialist NSVA. Sofia.dahl@nsva.se
Sara Roth, industridoktorand SWR/NSVA/LTH

Arbetet ingår i doktorandprojektet Klimatanpassning av urbana dagvattensystem som genomförs av Sara Roth.