Hur tillgänglig är fosforn i slambiokolet?
Den 21 september hölls ett förmöte inför projektet Fosfortillgänglighet i slam och slambiokol i vilket vi ska studera fosfor- och tungmetallupptag i en fyraårig växtstudie. Dorette Müller-Stöver och Jakob Magid besökte då VA SYD och Testbädd Ellinges projektledare David Gustavsson för att diskutera projektet.
Tidigare studier av tillgängligheten av fosfor i organiska fosforgödselmedel har varit begränsade till att studera kortsiktiga gödseleffekter hos enskilda grödor i korta odlingsförsök, ofta i krukförsök (Möller et al., 2018). Linderholm (2011) gjorde en litteraturstudie i ämnet och drog slutsatsen att det är svårt att se skillnader i fosforns växttillgänglighet i olika slamtyper, som inte beror på kalkningseffekter eller andra ämnen som också kan gynna växtligheten.
De fyrtioåriga slamförsöken i Skåne har bland annat påvisat en skördehöjande effekt när fosfortillförsel sker med slam i jämförelse med där fosfortillförsel enbart sker med mineralgödsel, åtminstone for vårkorn (Börjesson et al., 2014). Fosforn är därmed tillgänglig for grödorna. Dock är det oklart när fosforn blir tillgänglig, men också hur mycket som är direkt tillgänglig, vilket är viktig information nar lantbrukaren ska planera sin fosforgiva.
Fosfortillgängligheten i slambiokol verkar minska med ökad pyrolystemperatur (Crombie et al., 2015). Dessutom verkar fosfortillgängligheten vara lägre hos slambiokol än hos slam (Frištak et al., 2018). Troligen beror dock även fosfortillgängligheten på hur fosforn har avskilts på avloppsreningsverket, kemiskt (med järn eller aluminium) eller biologiskt (assimilering eller lyxupptag via bio-logisk fosforavskiljning).
Linderholm (2011) konstaterade också att det råder viss förvirring kring begreppet växttillgänglighet.
Det är bara de lösta fosfatjonerna i markvattnet som är direkt växttillgängliga.