Uppströmsarbete – i dag och i framtiden

Projektet ska kartlägga VA-verksamheternas uppströmsarbete, de metoder, verktyg och arbetssätt som finns tillgängliga samt svårigheter, behov och goda exempel. Resultaten från projektet kommer att ligga till grund för utvecklingen av en modell för ett systematiskt och strategiskt uppströmsarbete.

Uppströmsarbete är en viktig del i arbetet med att minska miljöföroreningarna i samhället och förhindra att de miljöföroreningar som redan introducerats hamnar i kretsloppet av vatten och näringsämnen. Genom enbart tekniska åtgärder kan vi inte möta de krav som ställs på god ekologisk och kemisk status i vattenmiljön samt de kvalitetskrav som ställs på slammet. Eftersom många miljöföroreningar är persistenta är det svårt att få bort dem ur miljön när de väl hamnat där.

Minskad användning är det enda sättet för en stad att totalt sett minska föroreningarna. Det finns flera studier som kartlagt miljögifter i det VA-tekniska kretsloppet, och kunskapen om källorna och olika miljögifters beteende har ökat. Vikten av uppströmsarbete har också uppmärksammats inom branschen, inte minst med tanke på Revaq-certifieringen, dagvattnets kvalitet och frågan om råvattenkvalitet för dricksvatten. Kluster Mälardalen arbetar också med uppströmsfrågor och därför kommer samordning med dem att ske för att finna synergier, möjliga samverkansytor och undvika dubbelarbete.

Kartläggning av organisationer som arbetar aktivt med uppströmsarbete
I en förstudie har uppströmsarbetet i två VA-organisationer, NSVA och VA SYD, samt en dricksvattenproducent, Sydvatten, kartlagts. Dessa organisationer arbetar aktivt med uppströmsarbete. NSVA och VA SYD arbetar bland annat med verksamhetskontakt genom tillsynsbesök, kemikalieinventering och remissvar, samt informationskampanjer till kunder. För Sydvattens del innebär uppströmsarbetet exempelvis dialog med bönder i vattentäkternas avrinningsområde och kartläggning av enskilda avlopp. I organisationerna försöker man utveckla ett mer långsiktigt, strategiskt och förebyggande arbete, men det verkar finnas flera institutionella och organisatoriska hinder för denna utveckling.

  • Att kartlägga uppströmsarbetet i svenska VA-organisationer med fokus på hur det bedrivs och vilka behov kommunerna har för att kunna effektivisera det
  • Att framhålla goda exempel från kommunerna och ge rekommendationer för framtidens uppströmsarbete
  • Att resultaten från projektet kan att ligga till grund för utveckling av en modell för systematiskt uppströmsarbete som kan anpassas till såväl råvatten för dricksvattenproduktion, spillvatten som dagvatten, i både stora och små kommuner