”Framförhållning behövs för strategisk utveckling av huvudmännens anläggningstillgångar – utkast till ett manifest”
Sweden Water Researchs medarbetare Kenneth M Persson och Ingemar Clementson skriver i tidskriften Vatten om vad som krävs för en hållbar och smart ledningsnätsutveckling.
Artikeln är skriven av Kenneth M Persson och Ingemar Clementson tillsammans med Johanna Sörensen (Lunds tekniska högskola) och Tommy Giertz (Stockholm Vatten och Avfall). Med hjälp av fem exempel från forsknings- och utvecklingsprojekt och program för modern tillgångsförvaltning i den svenska vattensektorn formuleras elva centrala punkter om utveckling av organisationsledning, personal, planering, innovation och digitalisering. Betydande kostnadsbesparingar kan förväntas om manifestet genomförs samtidigt som VA-tjänsternas uthållighet, kvalitet och servicenivå förbättras för konsumenterna.
Bland de goda exemplen lyfts bland annat de pågående projekten Future City Water och Mistra InfraMaint, avslutade Ordning i RörANN samt arbetet med digitalisering av ledningsnätet som sker på många håll.
Författarna listar elva centrala åtgärder om krävs för en hållbar och smart ledningsnätsutveckling:
A) Ett politiskt ledarskap som ger rimliga resurser till organisationen att underhålla sina tillgångar långsiktigt.
B) Den viktigaste tillgångsmassan i en organisation är dess medarbetare. Det måste finnas tid för fortbildning och vidareutveckling av alla i VA-Sverige för att möta framtidens utmaningar.
C) Ett strategiskt ledarskap baserat på förnyelseplaner som följs upp varje år.
D)Ett tillräckligt antal kompetenta personer behöver få utrymme i sitt arbete att ägna sig åt att utveckla strategiskt underhåll av ledningsnät. Vattentjänstföretagen måste ge personal i sina organisationer arbetstid så att arbetet med förbättrat ledningsunderhåll blir gjort.
E) Tydliga och väl kommunicerade nyckeltal behöver tas fram och användas aktivt i organisationen. Nyckeltal för dricksvattenläckage, tillskottsvatten, källaröversvämningar, oplanerade ledningsavbrott och andra förhållanden behöver användas, utvärderas och kommenteras årligen. Någon i organisationen måste också bli ansvarig för att vårda och använda nyckeltalen för att det ska vara någon mening att samla dessa stora mängder data.
F) Bedömningar av VA-anläggningarnas status behöver genomföras regelbundet och minst en gång per år, gärna i samband med uppdateringen av förnyelseplaneringen. Bedömningen kommer att underlättas av en allt större mängd AI-analyser som genereras av systemen själva och som kan rapportera om avvikande data och presentera rekommendationer om åtgärder där problemet finns men troligtvis även uppströms och nedströms problemområdet. På så sätt blir arbetssättet mera proaktivt vilket kommer att spara in betydande resurser när precisionen i statusbedömningen blir väldigt mycket högre.
G) Hållbarhetsindex måste användas aktivt. Hänsyn till vad statusbedömningen enligt HBI säger behöver tas både tekniskt och ekonomiskt. En plan för hur alla organisationen skall nå god status enligt HBI behöver tas fram och följas upp årligen.
H)Av investeringsbudgeten behöver minst 10% användas för innovationsupphandlingar och innovationslösningar så att även leverantörsföretagen inom VA-sektorn engageras för att söka nya verktyg, metoder och lösningar. Det går inte att bara lösa nya problem med gammal teknik.
I) Organisationen måste bejaka innovation och digitalisering, genom att ensamt eller i samverkan utöver ledningsnätstekniker rekrytera andra specialister som får utveckla och tillämpa nyttan av Big Data, Internet of Things, AI och maskininlärning mm. människan kan inte hålla ordning på och bearbeta all den fakta som finns inom en VA-organisation, men med hjälp av datorer kan detta ske effektivt.
J) Samverkan med andra organisationer både i Sverige och internationellt måste vara självklar. Hjulet behöver inte återuppfinnas varje gång.
K) Av vattentjänstbolagens budget måste minst 1% avsättas årligen till forskning, uteckling och innovation i ett bredare sammanhang. Det skulle stimulera till mycket mer samverkan med andra parter. 1% motsvarar ungefär 200 MSEK. Branschen kan ställa krav på minst lika stort engagemang från staten. Dessa belopp kommer att inspirera näringslivet att medverka, vilket i andra sammanhang brukar leda till en rejäl hävstångseffekt, kanske med en faktor 10.