UV-strålning som mikrobiell säkerhetsbarriär

Detta projekt kommer undersöka hur UV-strålning påverkar hela floran av mikroorganismer i dricksvatten.

I ett glas dricksvatten finns miljontals mikroorganismer som oftast är helt ofarliga att få i oss. Även i vattenledningsnät växer bakterier på rörväggarna, en så kallad biofilm. Forskning har påvisat att den globala uppvärmningen påverkar råvattnet som används för dricksvattenproduktion i form av att öka näringsinnehållet i vattnet som kan stimulera mikrobiell tillväxt. För att förhindra utbrott av sjukdomsframkallande organismer i vårt dricksvatten finns det olika mikrobiologiska säkerhetsbarriärer på vattenverk som inaktiverar eller tar bort de skadliga organismerna.

Om projektet

Projektet kommer titta närmare på hur säkerhetsbarriären UV-strålning påverkar mikrobiologin i dricksvatten. UV-strålning har använts som inaktivering av mikrober sedan början av 1900-talet. Principen med UV-strålning i dricksvatten är att strålningen påverkar mikroorganismernas DNA och kommer hindra reproduktionen av mikroorganismer och specifikt t ex. patogener (sjukdomsframkallande organismer). Många studier har gjorts på labb-miljö med labbodlade organismer och påvisat att UV-strålning är effektiv mot dessa. Bakterier ute i naturen är dock mycket motståndskraftigare än labbstammar och hur är egentligen UV-effektiviteten mot dessa mer tåliga organismer ute i verkliga miljön?

Detta projekt kommer undersöka hur UV-strålning påverkar hela floran av mikroorganismer i dricksvatten. Kan vissa typer av mikrober vara mer resistenta mot UV-strålning? Kan UV-skadorna repareras? Vad händer ute i vattenledningsnätverket om dessa mer motståndskraftiga organismer överlever?

• Hur påverkar UV-strålning hela bakteriefloran i dricksvatten?
• Är vissa typer av mikrober mer resistenta mot UV-strålning?
•  Kan UV-skadorna repareras?

Partners i projektet